Västerbottens informationsportal för byggnadsvård,
hushållning och samhällsutveckling

Ett gammalt narat plankgolv som tagits upp för omläggning. Foto: Skellefteå museum.

Det är vanligt att gamla brädgolv torkar isär när de utsätts för modern uppvärmning. Att plocka upp ett gammalt kilsågat plankgolv och slå ihop det är oftast inget större problem eftersom plankorna är så kraftiga och dessutom spikade uppifrån. Börja med att kontrollera om första eller sista brädan i golvet är ospikad och börja sedan riva där. Fogmassa, lim och dylikt gör på sikt att problemet med springor förvärras och bör därför undvikas. Att plocka upp ett tunt brädgolv som är spikat i sponten är svårare men går med lite tålamod. Äldre brädgolv kan också vara kraftigt slitna vid trösklarna. Det kan då vara möjligt att vända på brädorna eller flytta dem till en annan plats i rummet.

Gamla golv är ofta lagda ”flytande”, dvs utan samband med väggstommen. Ett gammalt golv kan därför börja luta utan att huset har satt sig. Om man kan komma in under golvet är detta lätt åtgärdat. I annat fall måste golvet tas upp och åsarna åtgärdas. Ett flisigt golv kan åtgärdas med lätt slipning där så är nödvändigt. Är golvet mycket slitet kan man hyvla bort de värsta ojämnheterna. I värsta fall får hela golvet hyvlas plant. Att slipa ett gammalt skurgolv kan bara rekommenderas om golvet är väldigt ojämnt slitet eller väldigt fläckigt, eftersom slipningen ruggar upp ytan och gör den mycket känslig för slitage och smuts. Om man slipar ett gammalt skurgolv ska man endast slipa det till det djup nötningen nått eftersom plankens hopfästningar annars kan ta skada. Att slipa och sedan lacka, olja eller ge ett äldre brädgolv någon annan modern ytbehandling är ett främmande inslag i ett äldre hus. Golvet bör behandlas med samma metod som ursprungligen eller som senast används. Byte av metod kräver oftast hel omslipning.