Under 1700-talet användes så kallade plattgångjärn, ofta med dekorativ form. Beslagen målades i samma färg som träet och inte svarta såsom ibland har gjorts i modern tid. Mot slutet av århundradet började handsmidda stolpgångjärn med dekorerade tappknoppar förekomma. Under 1700-talet kom också kammarlåset där låskonstruktionen var dold till skillnad från äldre låskonstruktioner. Låset var utanpåliggande på insidan av dörren och på andra sidan reglerades det med en nyckel. De äldsta hade vred på insidan men omkring 1900 kom trycket, ofta i mässing.

Omkring 1850 kom de fabrikstillverkade gångjärnen liksom instickslåset som så småningom kom att ersätta kammarlåset. Dessa lås var infällda i dörren och var först vanliga i pardörrar. Långskyltar med plats för både trycke och lås blev populära i början av 1900-talet. Före det hade trycke och nyckelhål separata skyltar. På 1930-talet kom bakelittrycket med förnicklade detaljer.