Egnahemmens villaträdgårdar präglades från 1930-talet och framåt av enkelhet. De hade små köksland och smala rabatter. Lökar, utplanteringsväxter och lättskötta perenner var karaktäristiskt. Ibland planterades något prydnadsträd. Under 1950-talet blev trädgården en plats mera för vila och rekreation än för arbete. Tomterna blev mindre och alltmera dominerade av gräsmattor. Perenner planterades vid husfasaden och gångarna belades med plattor.