Västerbottens informationsportal för byggnadsvård,
hushållning och samhällsutveckling

Putsad funkisvilla i Blattnicksele. Foto: Maria Löfgren, Västerbottens museum.

En ny värld med nya ideal

Funktionalismens idéer hade växt fram internationellt under 1900-talets tidigare årtionden. I Sverige kom genombrottet med full kraft i Stockholmsutställningen 1930 och med programskriften ”acceptera” som sex ledande funktionalister gemensamt hade utformat. De menade att den pågående folkökningen, urbaniseringen, globaliseringen och framför allt industrialiseringen skapar en helt ny värld. I denna nya värld skulle en ny människotyp födas. ” Bygg för dem enligt de förutsättningar som skapat dem!”

Funkisvilla klädd med locklistpanel i tunn relief och tidstypiskt färgsatt på Teg, Umeå. Foto: Lena Tengnér, SHBK Umeå kommun.

Funktionalismens arkitektur

Med Stockholmsutställningen 1930 spreds funktionalismens idéer i Sverige. Stilen tog avstånd från det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets stilhistoriska arbetssätt med utsmyckade fasader. Nu eftersträvades i stället former som återspeglade husets funktion och konstruktion.

Tekniken och anpassningen till den industriella produktionen, industrisamhället och det nya, urbana och moderna samhället, var centrala teman i arkitekturen. En rationell, osentimental och framtidsoptimistisk arkitektur. Byggnaderna komponerades av geometriska volymer, med kuben och cylindern som grundform.

Tak – Taken var i det närmaste platta eller åtminstone flacka och skulle helst sakna taksprång.
Fasader
– Fasaderna artikulerades sparsamt. Det idealiska fasadmaterialet var putsad betong men den släta enhetliga kalkputsen utan dekorationer var också vanlig. Här i Norrland blev trähus klädda med smal locklistpanel utan knutbrädor eller omfattningar det vanliga – speciellt efter kriget då betong var en bristvara.
Färger
– Fasaderna skulle vara enfärgade ljusa, vita eller svagt färgade i gult eller grönt. Foder målades i samma färg som fasaden.
Fönster
– De ospröjsade två- eller tredelade fönster med stora glasrutor och smäckra bågar placerades gärna i band om tre eller fyra, ibland över hörn. Stora perspektivfönster eller små runda fönster var karaktäristiska. De sparsamt profilerade snickerierna målades vita. Grågrönt eller brunt var vanliga färger på fönsterbågarna. Ibland, men sällan här i Västerbotten, målades de i samma ljusa färg som fasad och foder.
Portar
– Entrédörrarna var av trä, fernissade eller ¬målade som fönsterbågarna. Ibland kombinerades detta med sparkplåt och beslag i rostfritt stål.
Övrigt
Balkonger med enkla smidesräcken eller räcken av sinuskorrugerad plåt blev ett karaktäristiskt uttrycksmedel, gärna med en rundad sida och utstickande över hörn.

Goda råd:

• Respektera husets sparsmakade byggnadsstil. Undvik främmande tillägg.
• Sträva efter att bevara alternativt återställa husets ursprungliga färgsättning.
• Fasaden målas vit, ljust gulvit, gråvit eller ljust grågrön.
• Taksprång, knutar och foder målas i samma färg som fasaden.
• Fönsterbågar målas ljusa eller i dämpat gråblått eller grågrönt.
• Broräcken målas svarta eller i samma färg som fönsterbågarna.
• Att måla ett ”funkishus” i faluröd kulör är inte lämpligt.