Underhållet av ett plåttak är ingen stor arbetsbörda. På ett pannplåtstak kan det handla om att någon gång gå upp på taket och slå ner de spikar som på grund av temperaturrörelser och vindpåkänningar börjat krypa upp.

Korrosion

Skador på plåttak av järn består nästan uteslutande av rost orsakade av olika former av korrosion. Korrosion uppstår i princip alltid om en oskyddad oädel metall står i kontakt med luft och vatten. Korrosion hos järnplåt förhindras dels genom galvaniseringens zinkskikt som bildar ett offerskikt som måste brytas ned innan järnet kan angripas, dels skyddas plåten genom målning som hindrar syre och vatten att nå plåten. Om skyddsskikten skadats börjar järnet i plåten att rosta. Ofta är det bristande underhåll av färgskikten som orsakar detta. Kondens och kapillärsugning av vatten i falsarna kan också orsaka korrosion, falsen skall därför vara väl tätat med falsolja som hindrar vattnet från att tränga in. Ett sätt att förlänga livslängden för ett galvat plåttak är att linolja plåtens undersida innan den läggs upp. På så sätt tar det avsevärt längre tid innan kondensfuktens skadeverkningar i form av rostangrepp börjar ge sina avtryck på plåten.

De flesta skador och andra missförhållanden som uppstår på ett plåttak orsakar eller påskyndar ett korrosionsangrepp. Smuts påskyndar korrosion, speciellt fågelträck innehåller syror som fräter hål i plåten där rosten snabbt får fäste. Det är alltså särskilt viktigt att hålla plåttak rena. Ställen där smuts och vatten kan samlas skall man kontrollera regelbundet då det är där rostskador först uppstår. Rensas inte fotrännor och stuprör från löv och skräp ett par gånger per år samlar detta material vatten som förlänger perioderna då korrosion kan ske. Ett igentäppt stuprör fryser dessutom lätt sönder på vintern. Läckaget som blir följden kan orsaka fuktskador på bakomliggande vägg. Allvarlig korrosion uppstår om olika metaller är i kontakt med varandra. Detaljer av koppar eller annan metall som är ädlare än järn orsakar svåra skador på järnplåten om de befinner sig i kontakt med varandra eller om regnvatten som passerat kopparplåten sedan rinner över järnplåten. Skall detaljer av koppar eller rostfritt stål anslutas till en takyta av järnplåt måste man därför använda mellanlägg av blyplåt för att hindra att järnet snabbt förstörs av korrosion. Kontaktytor av koppar kan alternativt också förtennas.

Is på plåttak

Ett annat vanligt problem är dåligt isolerade vindsutrymmen. Vintertid stiger varm luft upp under taket och får snön på taket att smälta och bilda ett ispansar. När man skall avlägsna detta med spadar eller spett är det lätt att skada plåten vilket gör att korrosionsangrepp kan komma igång. Detta problem skall åtgärdas genom att vindsutrymmet isoleras och yttertaket luftas så att det inte värms upp så mycket. Is på plåttak skall avlägsnas försiktigt, helst skall endast plastskyfflar eller liknande användas. Fuktig luft kondenserar lätt på en kall plåt. Sker detta på takets undersida kan kondensen orsaka fuktskador på underlaget och rostskador på plåten. En väl ventilerad och ouppvärmd vind är bra för gamla plåttak. För att minska kondensen lägger man idag en underlagspapp som isolering under plåten. Förzinkad spik och häftklammer minskar också risken för rost.

Brott i falsarna

Det finns också andra typer av skador. Falsarna är särskilt utsatta för materialutmattning då de hela tiden måste ta upp de rörelser som uppstår då plåten ändrar form vid växlande temperaturer. Om falsarna slagits ihop för tätt koncentreras rörelsen till ett mindre område så att påfrestningen ökar. Till slut kan plåten spricka i falsen och taket börjar läcka. Brott i de gamla falsarna uppstår oftast när man behöver öppna dem, då någon plåt behöver bytas. Om problemet är allvarligt kan man bli tvungen att byta plåten på ett helt tak trots att det kanske bara var enstaka plåtar som från början behövde bytas. Oftast går det dock att göra en ny fals i den gamla plåten sedan den skadade delen klippts bort. Mindre skador kan också tätas med kitt.

Reparation

Reparation av lokala skador är en åtgärd som rätt utförd ger ett fullgott resultat. Med reparation behålls delar av originalet och det maner som falsningarna är utförda på. Kompletteringarna måste anpassas till originalutförandet. Även om de gamla metoderna inte accepteras vid nybyggnation är de väl beprövade och fungerar väl i sitt rätta sammanhang. Ett exempel är anslutning mellan fönsterbleck och puts. Förr fick putsen täcka fönsterbleckets uppstickande kant utan stöd. Idag viker man ut bleckets uppstickande kant till en hylla som putsen får vila emot, detta blir en klumpig lösning som bör undvikas på gamla hus. Ett annat exempel är dagens höga krav på rännkrokarnas hållfasthet. Ofta använder man därför krokar med förstärkning i form av en konsol vilket förändrar utseendet kraftigt. Man bör istället göra krokarna starkare genom att exempelvis använda fjäderstål. Stuprör på hus äldre än 1960 bör ha skarpa vinklar med falsade fogar istället för de formpressade runda böjar som är vanligast idag.