Av de tidiga, egentliga brukssamhällena i våra trakter, Bygdsiljum, Ytterstfors och Sävenäs finns idag inga bebyggelselämningar kvar. De miljöer som växte upp kring den tidiga trävaruhanteringen visar dock på samma planeringsfilosofi. Detta gäller även för Boliden, som på 1920-talet byggdes upp kring gruvan. Vi kan se samma patriarkala tankar som manifesteras i den tydliga uppdelningen efter betydelse och rang. Herrgården eller disponentbostaden, som placerats i det förnämsta läget något avskild, gärna högt belägen med utsikt över bruket. Bostäder för de högre tjänstemännen närmast herrgården, eller i andra avskilda lägen. Arbetarnas bostäder längs en bostadsgata.

Herrgården var alltid en arkitektoniskt medveten skapelse, gärna med klassiska drag i den exteriöra panelutformningen. Den omgavs vanligtvis med komplementbyggnader och en medvetet utformad trädgård, vilket ytterligare förstärkte intrycken av rikedom, makt och ordning. Arbetarbostäderna var enkla. Uthusen låg vanligtvis samlade i långa längor. Trädgården inskränkte sig till ett potatisland någonstans i närheten av bostadsgatan. Om förståelsen av dessa samhällens historia skall leva kvar måste karaktärsdragen tas tillvara vid förändringar och kompletteringar i miljön.