Ibland finns önskemål om att bygga tak över entrén, att anordna sittplatser och plats för smutsiga skor m m. Man vill bygga en farstukvist, eller som vi för tydlighetens skull gärna kallar det, brokvist. Man skall då vara medveten om att detta var en ovanlig företeelse i våra trakter fram till senare delen av 1800-talet. När vi idag skall bygga en brokvist eller en veranda finns det all anledning att vara mera återhållsamma och se vad som bäst passar till huset, såsom det ser ut idag. Brokvisten eller verandan bör underordna sig husets proportioner och formspråk. Den bör på ett okonstlat och smidigt sätt anpassas till husets fönster och listverk. Den bör också ges en konstruktion och ett tak som ger ett lätt intryck. Ett intryck av att vara ett komplement till den egentliga byggnaden.

Den enklaste varianten, ett skärmtak på konsoler, har förekommit under hela 1900-talet och är ett anspråkslöst och i många fall bra sätt att ordna ett skydd för entrén. En återhållsam variant av den sidoställda brokvisten som var ett viktigt karaktärsdrag på många torp från 1900-talets första hälft kan rätt placerad väl pryda sin plats. Vid tillbyggnader av breda brokvistar med plats för bänkar på båda sidor och kanske en indragen trapp under ett brutet tak bör man försöka följa de gamla förebilderna i mått, proportioner och mönster.

Ritningar

Idag är utsmyckningar i trä åter uppskattade. Många drömmer om en egen stuga med veranda och vacker ”snickarglädje”. Skall man bygga en veranda måste man alltid komma ihåg att ta hänsyn till husets uttryck och proportioner, så som man alltid gjorde tidigare. Här är några exempel på verandor hämtade från gårdar i Skelleftetrakten.

Veranda Åbyn
Veranda Bodbyn
Veranda Bygdeträsk
Veranda Hjoggböle
Brokvist Backen 1
Brokvist Backen 2
Kv Slöjdaren, Umeå
Brokvist, kv Logen 16 i Umeå
Veranda Ljusvattnet
Veranda Medle
Veranda Rifska huset, Kusmark
Veranda Rismyrliden
Veranda Storkåge