Västerbottens informationsportal för byggnadsvård,
hushållning och samhällsutveckling

Läggning av nytt nävertak med takved, Rismyrliden. Foto: Skellefteå museum.

Under 1700- och 1800-talen var det takveden som dominerade på landsbygden i norra Sverige. Takved har utförts på olika sätt genom åren; förr ofta med grovt, kluvet virke, senare gärna med 2-4″ störar i senvuxen gran. Takveden är ju mycket väderutsatt och den del på taket som har den kortaste livslängden. Valet av takved är därför avgörande för hur länge taket håller innan det måste underhållas. Takveden läggs så tätt som möjligt och i kors vid nocken, där den naras ihop med renbarkade grankvistar. Tvärs över takfallet läggs så en kraftigare stock, som hålls uppe med narar inslagna i takveden. På denna stock kan också stenar läggas upp, allt för att hålla takveden och nävret på plats under många år framåt.

Reparation och underhåll

På ett vedtak är det i första hand takveden som behöver översyn. Efter ca 15-20 år kan man räkna med att den börjar vara färdig för utbyte, men allt beror naturligtvis på virkeskvaliteten. Nävertäckningen kan man, om den är väl gjord, räkna med skall hålla åtminstone den dubbla tiden. Det är naturligtvis viktigt att näverlagret inte rubbas när man byter takved. Om man sett tendenser till lokalt läckage kan man passa på att komplettera med några extra näversjok just där, eller lägga ett nytt lager näver ovanpå det gamla.