Västerbottens informationsportal för byggnadsvård,
hushållning och samhällsutveckling

Masonitfasad efterliknande träpanel på ett hus i Rundvik, Nordmaling. Foto: Maria Löfgren, Västerbottens museum.

Masonit består enbart av trä och vatten som värmts upp och sedan pressats samman. Det är ett av de miljövänligaste byggnadsmaterialen på marknaden idag. Masonit från Masonite AB var också det allra första byggmaterialet som godkändes och rekommenderades av Astma- och Allergiförbundet i mitten av 1990-talet. Eftersom masonit är en ren träprodukt kan den bearbetas med vanliga träverktyg. Den är även böjbar och formstabil och förändras inte med tiden. Masonit spricker inte och ger inga stickor. Ytan på masoniten är slät och lättmålad och drar mycket mindre färg än till exempel trä. När en masonitskiva är uttjänt kan den brännas eller grävas ner.

Innan användning måste skivorna blötläggas, annars slår de sig. Blötläggningen utförs genom att den rutade, så kallade virasidan, fuktas med en blöt trasa eller piassavakvast så att en jämn vattning över hela ytan uppnås. Plattorna lagras sedan med dessa sidor mot varandra under 48 timmar. Vid fuktningen sväller plattorna, men sedan de spikats upp torkar de och krymper sig helt släta. Masonit är annars naturligt motståndskraftigt mot fukt och klarar dessutom mycket höga temperaturer. Om masoniten utsätts för extrem fukt kan den dock till slut börja mögla, men det tar längre tid för mögel att få fäste på masonit än på vanligt trä.