Fram till 1800-talets senare del var fasaderna på landsbygdens hus nästan alltid omålade timmerväggar utan panel. Sedan blev stående locklistpanel mer allmänt förekommande. Det har varit den vanligaste panelen i Västerbottens läns äldre byggnadsbestånd vilket inte är så konstigt. Det är en enkel paneltyp som har funnits sedan sågverken började bli mer utvecklade under 1800-talets senare del. Den krävde inga hyvlar, det var bara att sätta sågade brädor intill varandra och täcka över springan med en ribba. Bottenbrädornas bredd varierade ofta, vilket gav fasaden ett levande uttryck.

Handgjord lockpanel, tillverkad med kransåg eller på en tidig ramsåg, fanns före locklistpanelen. Ibland förekom lockpaneler med riktigt breda kransågade och okantade brädor. Beroende på hur en bräda är framställd får den olika utseende, men också olika egenskaper. En sågad yta får uppruggad ytstruktur och kapade fibrer som suger vatten. Däremot ger den ett bra fäste för färg; även faluröd slamfärg. Om brädan är sågad på en gammal, grovbladig ramsåg syns tydliga, raka skär från sågbladet. En cirkelsåg ger böjda skär som vanligtvis inte är lika tydliga.

Under tjugotalsklassicismen försågs villor med locklistpanel ofta med markerade knutar. Den släta fasaden smyckades återhållsamt med klassiska arkitekturmotiv som pilastrar, lisener, gavelmotiv och lunettfönster. Under 1930-talets funktionalism artikulerades fasaderna sparsamt. Tidens ideal var fasader av putsad betong, men i Norrland blev trähus klädda med smal locklistpanel utan knutbrädor eller fönsteromfattningar det vanliga, särskilt efter kriget då betong var en bristvara.

Under 1960- och 70-talen kom paneltyper i nya varianter, bland annat den så kallade villapanelen, en lockpanel som fortfarande används. Till skillnad från de traditionella lock- och locklistpanelerna ger de med sina jämnsmala panelbrädor ett ganska dött och monotont intryck. Då den smala lockpanelen (ofta 10 cm bred) blev modern på 1970-talet sattes den ibland upp även på gamla Västerbottensgårdar och liknande hus som renoverades. Vanan att välja en och samma panelbredd till hela huset är inte något att ta efter då det gäller ett gammalt hus. Det är istället väl värt besväret att leta en såg som kan ta fram panelbrädor så lika de gamla som möjligt om panelen måste bytas.