Tilläggsisolering av vindsbjälklaget ger vanligtvis en god spareffekt till låga kostnader. Den varma luften strävar uppåt och det brukar vara lätt att komma åt att göra arbetet. Tilläggsisolering av vindsbjälklag är särskilt känslig för skador om inte tilläggsisoleringen utförs på ett riktigt sätt. Äldre hus är ofta dragiga på grund av otätheter i vindsbjälklag. Otätheterna medför att fuktig rumsluft läcker ut i konstruktionerna. Vindsutrymmen som tidigare varit problemfria kan efter tilläggsisolering få problem med kondens och därmed följande fuktproblem. Orsaken är att vid en tilläggsisolering sänks temperaturen på vinden och eventuell fuktig rumsluft som läcker upp på vinden kondenserar nu lättare mot kalla ytor. Se till att bjälklaget är lufttätt så inte den varma, fuktiga luften läcker upp på kallvinden.

Tilläggsisolering av vindsbjälklag bör i första hand utföras på ovansida bjälklag. Tilläggsisolering kan utföras med mineralull, ekofiber eller med fördel sågspån. Om isoleringen i vindsbjälklaget består av 20 till 30 cm sågspånsfyllning kan det vara ekonomiskt intressant att göra en tilläggsisolering. Om tilläggsisoleringen utförs med mineralull bör befintlig sågspånsfyllning först avjämnas till plan yta. Tätskiktet skall finnas på den varma sidan av bjälklaget. Tänk på att vindsutrymmet ska ventileras. Ventilationen kan transportera ut eventuellt uppläckande fuktig luft och hindrar isbildning på taket. Det är önskvärt att vindsutrymmet ventileras både via takfoten och via gavelspetsarna. Det finns dock ingen fördel med att ha överdrivet god ventilering av vindsutrymmet. En överdrivet god ventilering av vinden medför att det blir kallare på vinden och därmed följande kondensrisk. En kallare vind medför i viss mån även energiförluster. Eventuella skador som uppkommer på vinden kan ofta lätt upptäckas och åtgärdas innan skadorna blir mer allvarliga. En god regel är därför att efter en tilläggsisolering kontrollera om synliga fuktskador uppkommit på vinden. Vindsutrymmet bör därför göras inspektionsbart. Skador som börjar utvecklas märks genom att det blir blånader, mörka fläckar på undersidan av yttertakspanelen. Under vintern kan det även bli kraftig rimfrost under yttertakspanelen.

Diffusionsspärr

Gamla hus saknar i regel diffusionsspärr på vindsbjälklag. Diffusionsspärrens syfte är att förhindra fuktig rumsluft att tränga ut i konstruktionen och orsaka fuktskador. Det är därför viktigt att vid tilläggsisolering se till att yttre delen av konstruktionen har en hög ånggenomsläpplighet.

Vid tilläggsisolering av vinden bör man tänka på:
• Att tätning och tilläggsisolering av vindsbjälklag är stora förändringar i husets termodynamik. Isolera med måtta och se till att du kan inspektera vindsutrymmet efter tilläggsisoleringen. Var uppmärksam på kondens och missfärgningar av trävirket.
• Att det skall finnas högt belägna fungerande frånluftsventiler i bostaden, som kan föra ut den fuktiga rumsluften.
• Att luftning av kallvinden behövs, men en överdriven luftning kan leda till kondensproblem.
• Att spån och cellullosafibrer är hygroskopiska material, som kan uppta och avge en viss mängd fukt i fibrerna utan negativa följder. Mineralull av vanlig typ ställer högre krav på tätskikt för att undvika fuktrelaterade skador.

Mer vindisolering ger kallare vind!

Om vindsbjälklaget värmeisoleras mera blir det kallare upp på vinden. Risken för kondens och fuktskador ökar. Ett välisolerat vindsbjälklag ställer därför större krav på bralufttätning mellan bostad och vind.

Åtgärder vid fuktskador

Om skador uppkommer krävs åtgärder. Följande åtgärder kan vara aktuella för att stoppa en påbörjad skadeutveckling:
1. Lokalisera var fuktig rumsluft läcker upp på vinden. Försök täta luftläckagen.
2. Kontrollera att ventilationen i bostaden är god. En god ventilation i bostaden minskar fuktbelastningen i vindsutrymmet.
3. Kontrollera ventilationen i vindsutrymmet. Eventuellt bör ventileringen av vindsutrymmet åtgärdas.
4. Om osäkerhet råder hur problemet skall åtgärdas bör fackman rådfrågas.

Tilläggsisolering av tak

På ett småhus är taket den största isolerade ytan av skalet. Eftersom värmen vill stiga uppåt blir temperaturen på takets insida relativt hög och värmeförlusterna kan bli stora. Taket bör därför isoleras mest i huset. Tilläggsisolering av tak brukar också ganska lätt låta sig göras om man har ett isolerat vindsbjälklag och kallvinda. Man skall dock även här vara uppmärksam på fuktproblematiken. När vindsbjälklagets isolering förbättras sänker man också temperaturen på vinden. I olyckliga fall kan detta leda till kondens och skador som kan följa av detta. Man bör därför följa upp en sådan tilläggsisolering de närmsta åren, med regelbundna kontroller uppe på kallvinden. Man skall också vara noggrann med tätningen av vindsbjälklaget. Varm luft vill stiga uppåt. Det är viktigt att inomhusluften förhindras att läcka upp på vinden, både för att värmen i bostaden skall behållas och för att kondens på kallvinden skall förhindras.