Vår tids vanligaste konstruktionsmaterial är betong, tillverkad av sand, grus, vatten och portlandcement. Dessutom tillsätts numera ämnen för att förändra betongens egenskaper eller dryga ut ballasten. Dessa ämnen kan i vissa fall avge gaser under lång tid.

Lättbetong i olika utföranden har funnits på marknaden sedan 1920-talet. Den blå varianten med radonhaltig alunskiffer som bas tillverkas inte längre men har gett materialet ett dåligt rykte. Dagens lättbetong tillverkas av finmalen kvarts, kalk, cement och vatten som jäses upp med hjälp av ett aluminiumpulver och skärs till i lämpliga block. Betong kan platsgjutas som stomme men vid större byggprojekt används i regel prefabricerade, fabrikstillverkade betongdelar som monteras ihop på byggarbetsplatsen.

Materialet har idag inga kända hälsorisker. Fördelar med lättbetong i block eller element är att det är möjligt att återanvända, men det är i praktiken svårt eftersom det ställer stora krav på hanteringen vid rivning och transporter. Nackdelar med cement är att produktionen är energikrävande. Aluminium är dessutom en ändlig resurs. Produktionen av aluminium medför också föroreningar vid både brytning och tillverkning. Platsgjuten betong kan inte återanvändas, men kan i viss utsträckning återvinnas som ballastmaterial om den krossas.