Om man måste lägga ny papp bör man försöka efterlikna det ursprungliga, i vart fall vad gäller läggningsteknik, men gärna även när det gäller papperskvalitet. Läggningstekniken är enklast att återskapa. Skivtäckta papptak kan exempelvis åstadkommas genom att man skär ut ark ur rullpappen. Icopal shingel liknar till viss del äldre papptak med diagonal läggning. Både listtäckning och slättäckning kan enkelt utföras med dagens material. Tillverkare av modern takpapp tillhandahåller anvisningar för läggningen, men man bör vara uppmärksam på att dessa avviker en del från det traditionella utförandet. Det är svårt att få tag i lumppapp lämplig för taktäckning. Takpapp bestående av asfalt med polyesterarmering är den enda fabrikstillverkade produkten på marknaden.

Före omläggning av ett papptak måste man undersöka underlaget. Om man tänker lägga en ny asfaltpapp på ett gammalt tjärpappstak, måste tjärpappen tas bort eller täckas med ett spärrskikt som hindrar tjäran från att lösa upp asfalten. Om rotebrädor måste ersättas ska dessa vara av råspånt. Ospåntade brädor kan röra sig mera i förhållande till varandra vilket ökar risken för sprickor i pappen. Vid omläggning av tak med listtäckning bör man först ta bort listerna. Den gamla pappens kanter spikas sedan fast i taket. Nya lister fästs därefter och den nya pappen spikas i dessa likadant som den ursprungliga pappen. Omläggning får bara göras på helt torrt underlag, annars kan blåsor uppstå i den nya pappen. Temperaturen skall vara minst +5°C, annars blir pappen för spröd och styv. Före läggning skall taket sopas rent från mossa och skräp. Underlagspapp är inte nödvändig om inte taklutningen är flackare än 18°.