Är vinden inredd kan tilläggsisoleringen göras under yttertaket mellan takstolarna. På isoleringens insida monteras en diffusionsspärr för att hindra varm fuktig inneluft från att läcka in i isoleringen. Används icke hygroskopiska material ska en luftspalt finnas mellan isolering och takets insida. Ett hygroskopiskt material kan både uppta och avge vattenånga.

Isolering av taket istället för vindsbjälklaget innebär att eventuella värmeläckage inte kan inspekteras och kontrolleras efteråt. Det kan resultera i omfattande fuktskador innan de upptäcks. Det är därför bra om en kallvind kan lämnas högst upp vid nock och gärna motsvarande vid takfoten, dessa ska då vara ventilerade och inspektionsbara. Vid tilläggsisolering av taket kan också takfotens utseende liksom takets och vindskivornas tjocklek förändras då taket blir kraftigare och klumpigare.

Vid tilläggsisolering är det viktigt att göra konstruktionen lufttät, det vill säga ingen fuktig rumsluft får läcka upp till vinden. En lufttät konstruktion minskar risken för fuktproblem. Ett tätt hus kräver också bra ventilation. Ofta går det med begränsade åtgärder att förbättra ventilationen i huset, vilket är bra för både hus och människor.

Vid tilläggsisolering av vinden tänk på att

• Tätning och tilläggsisolering av vindsbjälklag är stora förändringar i husets termodynamik. Isolera med måtta och se till att du kan inspektera vindsutrymmet efter tilläggsisoleringen. Var uppmärksam på kondens och missfärgningar av trävirket.
• Det ska finnas högt belägna fungerande frånluftsventiler i bostaden, som kan föra ut den fuktiga rumsluften.
• Luftning av kallvinden behövs, men en överdriven luftning kan leda till kondensproblem.
• Spån och cellulosafibrer är hygroskopiska material, som kan uppta och avge en viss mängd fukt i fibrerna utan negativa följder. Mineralull av vanlig typ ställer högre krav på tätskikt för att undvika fuktrelaterade skador.