Mullbänken var en tidig och enkel form av rabatt vid husväggen. Jord skottades upp utmed grunden som skydd mot golvdrag och där kunde växter odlas. Vanligt var liljor, pion, riddarsporre, lupin, gullris, malva, stormhatt, rudbeckia och akleja. Ofta fanns någon anspråkslös ros och några kryddväxter. Mullbänken växte ofta fram efter hand som ägaren fick tag på plantor vilka sattes efter dennes förmåga, tycke och smak. När en mullbänk skapas, tänk på att plantera torktåliga växter som klarar sig utan vattning så att inte huset vattnas med blommorna. Tanken är att blommorna ska suga fukt under huset. Rabatten kan kantas av natur- eller tegelstenar eller av en kantväxt. Var beredd på att vissa växter kan bre ut sig och behöva hållas efter.