Västerbottens informationsportal för byggnadsvård,
hushållning och samhällsutveckling

Baggböle herrgård med vitmålade fasader efterliknande sten. Foto: Lena Tengnér, Västerbottens museum.

Borgerliga ideal

Den växande och allt mera betydelsefulla borgarklassen kom att starkt påverka de nya idealen för byggandet. Förebilderna söktes i historiens internationella stilgarderob. Antiken betraktades som kulturens vagga och stod högt i kurs. Den sydeuropeiska renässansens prakt fick stå modell för mycket av de framväxande smakidealen. Stildräkten skulle väljas för att anses passa byggnadstypen. För en skola kunde klassicism anses passande, för en teknisk anläggning kanske gotik, och för ett större bostadshus gärna renässans.

Den gulfärgade Angården från 1797 på Västerhiske, Umeå. Foto: Lena Tengnér, SHBK Umeå kommun.

Den representativa bostaden

Den borgerliga 1800-talsbostaden var planerad för representation. Salong, sal och förmak var som en förlängning av offentligheten in i bostaden. Där försiggick en viktig del av det affärsmässiga umgänget och där skulle familjens välstånd visas upp. Lägenheten blev en arena för det sociala livet.

De representativa utrymmena förlades mot gatan. Längre in och mot gården fanns de privata rummen, barnrummet samt de betjänande utrymmena som kök och jungfrukammare. De betjänande och betjänade delarna avskildes med en serveringsgång i husets mitt. Särskilt i den representativa delen var rörelsen från rum till rum i rätt ordning en del i ritualen, vilket förutsatte att rummen var rätt förlagda.