Här kan du få en inblick i byggandets och byggmaterialens roll i kretsloppet. Här beskrivs byggmaterialens, konstruktioners och tekniska systems påverkan på förbrukningen av resurser i samhället.

Behov

Människors grundläggande behov har genom åren beskrivits på många olika sätt. Man har gett behoven olika namn, men innebörden har i stor sett varit densamma. Ett sätt att beskriva och förklara vad som är viktigt för alla människor, utgår från att det finns nio grundläggande mänskliga behov:

Alla behov som människor upplever skulle enligt denna teori gå att härleda till något av ovanstående nio behov, men inget av dem kan tillfredställas genom något av de övriga. Låt oss använda det här som utgångspunkt för ett resonemang om resurser och deras betydelse för oss människor på kort och på lång sikt.

Resurser

Resurser brukar beskrivas som tillgångar, som något man har nytta av. I dag brukas ordet vanligtvis när det är fråga om tillgångar i form av pengar, eller när det handlar om naturens tillgångar. Men egentligen är begreppet vidare än så. Rent principiellt måste våra viktigaste resurser vara de tillgångar som gör att vi kan tillfredställa våra grundläggande behov. Om vi skall söka resurser som skall kunna tillfredställa alla ovanstående behov, inser vi snart att vi måste lägga flera olika perspektiv på ordet. Här skall de ekologiska, ekonomiska och kulturella perspektiven beröras. Om genomgången vore fullständig skulle även t. ex. sociala, och politiska perspektiv behöva beröras.

Ekologiskt perspektiv

I ett ekologiskt perspektiv brukar det talas om naturresurser. Dessa kan delas upp i BESTÅND och FLÖDEN. Som flöden räknas t. ex. solljus, vindar och vattenflöden, men även de grödor som växer på den odlade marken. Till bestånden räknas dels fonderade flöden i form av t ex skog och åkermark, men även lagrade resurser i form av olja och metaller m m. Idag används naturens resurser för att bygga upp ekonomiska resurser, vilket är problemfritt så länge det är flöden som nyttjas. När bestånden nyttjas i en snabbare takt än de byggs upp innebär det dock en utarmning av resurserna. Det är detta som händer idag med förfärande effektivitet. Vi använder naturens lagrade tillgångar för att bygga upp ekonomiska resurser här och nu, medan vi utarmar möjligheterna till detta för framtiden.

Ekonomiskt perspektiv

Ekonomiska resurser byggs i grunden upp av naturresurser. Motsatsställningen mellan ett ekologiskt och ett ekonomiskt perspektiv handlar egentligen bara om tidshorisonten. Medan ekonomen talar om de resurser som finns här och nu, talar ekologen om vad som finns kvar på lång sikt. Resurser kan i ett ekonomiskt pespektiv användas, konsumeras för att klara sin försörjning i fråga om t.ex. mat, husrum, kläder o.s.v. Men mycket kan köpas för pengar. Man kan tänka sig att behoven av t.ex. säkerhet, frihet och avkoppling i viss mån är möjliga att tillfredställa med hjälp av ekonomiska medel.

Kulturellt perspektiv

Kulturella resurser kan vara både materiella och immateriella. Den immateriella kulturen består av minnen, kunskaper, traditioner, sång, musik, berättelser o.s.v. I den materiella kulturen har dessa mänskliga tankar, minnen, kunskaper m. m. tagit sig fysiska uttryck. Man har använt naturens resurser, fyllt dessa med materialiserade mänskliga tankar och skapat en kulturprodukt. Det kan handla om en näverask eller ett trädgårdsland, en ryamatta eller ett hus. Det handlar om varje produkt som framställts med utgångspunkt från mänskliga tankar. Det är dessa kulturprodukter som gör tillvaron för oss människor begriplig; som gör att vi kan känna igen oss; att vi kan se skillnader och likheter; att vi kan skilja mellan hemma och borta. Det är dessa kulturprodukter som hjälper oss att förstå vad som är viktigt och hur vi skall bete oss i det samhälle vi befinner oss. Med dessa kulturella resurser kan vi tillfredställa mänskliga behov av förståelse och identitet.