Knutbrädor
Knutskallar, som står länge utan beklädnad tar åt sig mer fukt än väggen i övrigt pga ändträet är så effektivt sugande. Det blir gärna så med tiden att knutarna vittrar sönder och det kan börja lossna bitar. Går det långt blir låsningen i knuten försämrad. Vid enstaka defekter kan man kanske fylla i med klotsar, men är det mycket bitar borta är det svårt att få det långsiktigt bra. Till sist får man ta till det grepp som ägare till timmerhus har fått göra genom tiderna – att klä in knutarna med bräder. Är timmerytorna i övrigt i fungerande skick går man bara runt knutskallarna med inklädnadsbräderna. Den lilla påverkan på utseendet, som det blir, är inget att bekymra sig för.
Såtkanter
På gamla timmerfasader kan solens nedbrytning av träets lignin, tillsammans med nederbördens fukt, ha lett till att det uppstår sprickor, ytlig röta och fickor eller hålig heter i timmerytan. Det här är utsatta ställen som då håller kvar regnvatten i trä som utgörs av ytved. Det kan vara idé att helt enkelt gå fram med yxa eller kniv på sådana ställen och tälja bort uppluckrat virke så att man får en avrinning av vattnet. Det blir ljusa märken i en gammal timmervägg efter en sådan åtgärd. Det kan man åtgärda genom att stryka tjära på de bilade ytorna. På så vis får träytorna också ett visst ytskydd.
Inpanelning
Någon gång kan man också ställas inför en timmervägg som har många skador, utspridda över stora fasadytor. Om fickor som nämnts ovan stått i årtionden kan rötskadan vara flera centimeter djup. Södra, eller ibland norra, väggen är mest utsatt för vittring och påverkan och kan vara betydligt mer nedgången än de övriga. Men det finns en gräns när det blir tekniskt ohållbart att lappa och laga timmerväggen. Då återstår inpanelning. Är det bara en vägg som är särskilt dålig så klär man in den. Olikheterna mellan fasaderna kan man ta med jämnmod. Den paneltyp som oftast går bäst ihop med timmerhuset är stående panel med locklist. Bottenbrädorna bör dock vara breda, rejäla och gärna i varierande dimensioner för att ge det levande intryck vi förknippar med gamla träfasader.